Jag är lite smått förälskad i mina nya byxor jag beställde från england för några veckor sedan, det var halva priset också, fanns endast kvar i min storlek! Overjoy kan vi säga ♥ Dem kom 1 dag tidigare än vad de hade sagt från början också, ett extra + i kanten på det! :D

Bästa bilden jag kunde hitta, lev med den dåliga kvalitén och njut av byxorna istället.

Så här ser det ut då jag skriver min första hemtenta!

Skriver allt på min "stora" laptop, dock så är word lite konstig på den, och rättar inte svenska, utan bara engelska, så rättningen sker på min "F.d skoldator", där word fungerar på både svenska och engelska!

Undertiden så fixar jag även seminarieuppgift 2.

Har fixat pannkakor till lunch också.

Blir att städa rummet då jag är klar.
Sitter fortfarande i pyamas med mysiga sockor, och glasögonen på tippen av näsan. Det regnar ute och ljudet då regndropparna då de faller mot rutan är verkligen mysigt, ett perfekt pluggväder.

Produktiv chey, och livet är bra.

Har kommit in i en ny "Zelda" fast, spelar Ocarina of Time med Tim på N64, och spelar själv igenom Twilight Princess till Gamecube för tredje gången själv! Har alltid älskat dessa spel, har nästan alla Zelda spel som kommit ut!

Zelda spel jag äger;
The Legend of Zelda
Zelda II - The Adventure of Link
The Legend of Zelda - Ocarina of Time
The Legend of Zelda - Majora's Mask
Zelda Twilight Princess.
The Legend of Zelda - Phantom Hourglass

Favoriterna är de två jag spelar just nu! Någon annan som har något tyckte om Zelda spelen? Care to share?

Månaderna har verkligen flugit förbi, och tänka sig, lite mer än en månad kvar tills jag fyller år.. Jag som tyckte nyss att det var över ett halvår kvar. Mina önskelistor blir bara mindre och mindre för varje år, jag önskar mig inget längre, jag har allt jag vill ha.. Dock så kan man säga att ju mer de "krymper" ju dyrare blir sakerna. Detta år önskar jag mig tre saker; Pengar, en Symaskin och en ny Kamera.. Kan ju inte påstå att de två sista är billigt på något sätt.
Behöver jag dem? Ja.
Symaskinen behöver jag dels till att fixa kläder, och dels till att sy cosplays och egna kläder man kan ha i vardagen (så jävla kräsen på den punkten.)
En Kamera för att jag har nästan alltid med mig kameran till stallet, väldigt bra för att filma och sedan se, vad ska jag bättra på osv, så den måsta ha filmfunktion.
Pengar - tja, jag är en krävande människa, pengar i stora lass tack!


Skulle jag verkligen inte tacka nej till...

I'm one hell of a jealous bitch.
Nej, inte på din nya superdyra kaschmirtröja. Nej, snarare personligen. Ifall en kompis jag värdesätter högst värdesätter någon annan högre, ifall min partner haft någon innan, samt ifall de träffas osv. Sådana saker blir jag avundsjuk på, då något jag tar som "mitt" försöker bli taget av någon annan. Det kan gälla saker också, i princip ingen har fått rida mina hästar, har du fått gjort det; grattis, du är officielt en person som betyder enormt mycket. Varför? Jag vet inte, antagligen för att jag är rädd om mina saker, och väldigt posessive. Så ja, nu vet du det,
what's mine is mine, not yours.

Drog på min min Tsuna wig, åh, vad jag saknar cosplay just nu ♥ Ser verkligen fram mot j-popcon, någon mer som ska dit?
Vi får se vilka cosplays de blir att dra med sig dit, ingenting är spikat ännu, men hoppas på denna lilla karaktär dock!

För en gångs skull, så är min säng inte täckt med kläder, utan med läxböcker! Läste igår kväll kommunikationsteori, och idag har jag fixat med högskolestudier i ett kommunikationsperspektiv. Hiraganapappret är bara där för att jag kollade igen det.. Känner mig nästan, bara nästan lite stolt.. Dock så är det ju en säng, och sådant ska inte förekomma där.. Sen när brydde jag mig om det?

Ikväll blir det att ta det lugnt, varit extremt trött hela dagen (kan ha att göra med att jag somnade 5 och vaknade 7?), hämtade även ett paket på posten, bilder kommer ev upp, ifall jag orkar ;)


Bevis i all sin höga makt!

Jag blir verkligen ledsen och besviken då man bygger upp förhoppningar för att sedan få dem förstörda. Det värsta är nog inte då det händer flera gånger, utan då man fortfarande tror, och hoppas, men får sanningen sagd lika snabbt som man började hoppas. Ibland undrar jag varför jag ens försöker, varför jag inte ger upp, kanske är för att jag är så envis, och hoppas att det en dag ska bli bättre? Vad ska man göra för att vända på det hela?

Nej, nu ska jag inte hoppas mer; jag ska ha det klart för mig innan jag bygger upp förväntingar och planer.

Idag börjar den sista säsongen av Desperate Housewives! Gissa vem som kommer sitta bänkad och se varje avsnitt!? Tycker dock att det är riktigt tråkigt med sista säsongen, dem skulle egentligen göra 10 säsonger, vet inte riktigt varför det bara vart 8. Menmen, tur att Modern Family fortfarande fortsätter!



Då allt annat skiter sig (som vanligt.) är det bra att ha något att se fram mot.

Ska jag fortsätta med detta som en blogg, eller bara lägga upp ^ sådant här istället? Y/N, kommentera.